Restaurang Grand rosé. Kocken Flint, alltid i nytvättade strumpor, går genom salongen och kontrollerar att alla äter upp. En lätt berusad bussförare tystnar i telefonsamtalet och tittar ned i bordet när han passerar. 

 

Flint stannar tvärt och vrider sig långsamt mot bord C14. Där sitter Eufrahim Ersson, plastfabrikör, svetsare och mätt. Han säger något rakt ut.

 

-Det liksom smetar ut, som fettet på en pizzakartong, du vet. Fiskdoften på fingrarna ger inte vika. Våtservetten smetar omkring räksåsen och löken till ingen nytta. Ge mig en bra våtservett.

 

Flint ryggar tillbaka och får något mörkt i blicken.

 

-Hur smakade din torsk, säger han snabbt.

-Bra, bra. Men servetten, det är något fel på våtservetten. 

 

Plastfabrikör Ersson har aldrig bevittnat kockens beryktade raseriutbrott. En gång nästan ströp han en diskare eftersom hon ställt sina galoscher mot en nytapetserad vägg. Arbetsdomstolen hade varit inkopplad två gånger.

 

-Hur smakade torsken, uppmanade Flint igen med djup mörk röst.

-Lukten sitter fortfarande i, replikerade Ersson och visade upp händerna.

 

Nu drog Kocken hastigt ut en ledig stol från bord C15, satte sig bredvid och lutade sig nära. Han skulle just ifrågasätta Fabrikörens existens och kanske knäcka ett finger eller två, när han kände doften. Färsk ros puffade upp från Eufrahims kavaj. Doften paralyserade Flint och raseriet kom av sig.

 

-Mormor Ella doftade exakt så. Vad har ni för parfym? Den är, ja den är ju helt underbar, saktade sig Flint.

 

C17, Greven, fimpade cigarren och lyssnade genom tidningen. C18, Ballerinan från Norge, sänkte sina bestick och höjde ögonbrynen. C22, Tord och Sven från Karlaplan, såg på varandra och log. Efter alla dessa år hade Flint mjuknat till doften av ros. 

 

-Det är ett eget hemligt recept om du nu måste veta, nickade Ersson hemlighetsfullt. Men så mycket kan jag säga att den hemliga ingrediensen kommer från Holland.

 

Flint abdikerar i stolen och bukfetman visar tittut över byxlinningen. Han lägger den gigantiska hakan i händerna och sniffade två långa sniff. Flyttar sig närmare fabrikören. Nästan näsnudd.

 

Tulpan?

Nej.

Fikon?

Nej.

Lagerblad?

Inte ens nära.

Faan!

 

Flint ler. Det hade han inte gjort på mycket länge. C22, Tord och Sven, får tårar i ögonen och dvärgpudeln Fiffi förstår att något händer och viftar på svansen.

 

Beställningarna stannar upp och Flint harklar sig inför publiken:

 

-Så sant som det finns Baclava i Rågsved, till minne av mormor Ella, champagne till alla! Leve kärleken!

 

Restaurang grand rosé ställer sig upp och jublar högt. Fiffi gläfser glatt och springer i cirklar, Greven lägger ned tidningen och Sven blir så till sig att han kysser Tord på munnen, helt orepeterat. 

 

Sorlet lägger sig och Plastabrikör Eufrahim räcker upp handen. När alla tystnar så ställer han frågan igen: 

-Skulle man kunna få en bra våtservett.